ja igår så va jag istan...då såg Burko mina armar tyvärr....så hon ringde BUP och kopplades vidare till BUP akut....dom snackade fram och tillbaka om mej....jag hade panik...visste inte vad som väntade mej.....sen så sa bup och burko att jag skulle komma in klockan 22 på kvällen....sen gick jag till Mcdonalds där maria jobbar...satt där i 2h sen åkte jag med maria hem till henne (jag vägrade va hemma med mamma!!!) maria tvingade i mej en big mac hamburgare....den gick iaf att äta....sen duschade jag hos maria (CP DUSCH!!!) sen klockan halv 10 så åkte vi iväg...hämtade burko på hennes jobb och åkte till bup akut...där började helvetet! burko fick inte vara med och prata med läkaren...sen va jag tvungen att sitta i samma rum som min mamma och snacka med läkaren så jag fick inte säga allt jag ville där! sen så gick jag ut och rökte och grät...fatta! jag gillar inte att gråta!! då va det bästämmt att jag skulle va kvar på natten...maria och burko stöttade iaf mej när jag rökte...tack tjejer! det behövdes! jag hade fan panik! jag ville fan bara bort!! sen gick jag in till psyket...mamma hade då åkt hem för att hämta sovsaker...jag satt då bara på min säng och åt choklad och grät...sen somnade jag halv 2....vaknade klockan 9 idag....då va det frukost....den sket jag i..orkade inte äta...sen va det samtal med en läkare! UTAN MAMMA!! ;D;D så då bertättade jag om mina självmordsförsök åxå...mamma vet bara om 1 men jag har försökt 4gånger! sen bara va jag där...åt lunch vid 12...sen fick jag vänta....sen sa dom att jag kunde åka hem! så nu är jag hemma! jag har bestämmt mej för att aldrig mera gråta iheller! jag gillar inte att gråta och har gråtit så mkt både igår och idag så nu ska jag aldrig mera gråta!!!"

 

Kopierat från min gamla blogg den dagen jag blev inlagd första gången..

 

 

Sen hamnade jag på ett behandlingshem i 1år...Där va de kaos, totalt! Jag litade på 3 människor, har bara kontakt med en av dom idag. Jag behövde inte behandlingshem, jag behövde en trygghet, en famn att krypa upp i..

 

Sen när jag va 19år (2009) så spårade jag ut totalt igen! Jag åkte in och ut från psyk i en månads tid. Sen en dag hade dom fått nog, och jag fick LPT. Jag grät som ett barn...Stannade på psyket i 2,5 månader. Sen flyttade jag till ett LSS boende...Där flippade jag igen, jag tog droger, skar mig, tog överdoser och massa annat...Till råga på allt så den 21 septeber 2010 tog min bästa vän sitt liv! Jag fick veta de 3 veckor efter de hade hänt. Jag grät, jag skrek och jag flippade igen..Hela min värld rasade. Min bästa vän, som kände mig bäst, vi delade samma helvete...Smsade en annan kompis som också hade kontakt med Looi. Jag visste inte vad jag skulle göra eller säga eller betee mig eller något! Hur handskas man med ngt sånt? Att ens bästa vän tar sitt liv? Det går inte. Jag åt inte sov inte, skar mig och flippade ut totalt. Tillslut vägde jag 41kg. Då blev jag inlagd igen. De va i november. Va inlagd till Januari. Då jag flyttade till ett nytt boende...

 

På mitt nya boende funkade de till en början. Men sen flippade jag igen. Jag skar mig, tog överdoser (samma gamla visa som innan). På midsommar så smällde jag i mig en hög dos tabletter med alkohol, och fick åka amulans till sjukhuset. Klarade mig rätt så bra efter det. Fram tills augusti. Då blev jag inlagd igen, och har sen dess varit inlagd. Jag va inlagd i Malmö på avd 85. I december 2011 fick jag LPT och flyttades till PIVA. Sen tillbaka till 85an. Sen skrevs LPT av. Men i ´januari fick jag LPT igen, och har sen dess haft LPT. Alltså ett år nu.

 

Sen på psyket så levde jag rövare, jag hatade att ha LPT och ville bara dö...Tillslut i april blev jag återigen flyttad till PIVA. Fick då veta att jag skulle till rättpsyk i Växjö. FAN, tänkte jag. Jag vägrade! Anledningen til var´för jag blev skickad va mitt allvarliga självskade beteende...Allt för många sydda sår, och allt för många polis färder...

 

Sen åkte jag till Växjö. Där jag fortf är. Jag va så rädd i början. Men träffade en som hade bott på mitt gamla boende så de va skönt, att jag kände någon där! Jag hatade OBS:en i början! Ett litet utrymme där jag skulle bo den första tiden. Jag ville bara bort! Men sen som tiden gick så vande jag mig vid reglerna osv..

 

 

SEn fick jag flytta upp på avd! Så skönt de va! Men jobbigt också då jag hade vant mig vid att vara på OBS:en. Men de blev lättare sen!

 

Sen kom jag ju till talludden, de va jätteskönt! Men ett bakslag när den jag älskade va otrogen. Jag tog en överdos och hamnade på sjukhuset. Men kom sen tillbaka till talludden. Sen stack jag och en annan tjej. Efter de hamnade jag på avd igen, och va så ledsen! Men efter typ 2 veckor fick jag komma tillbaka till talludden, där jag fortf är! Jag trivs bra och livet är rätt lätt för mig just nu!